Gästblogg: Centerpartiet och sociala medier

Detta inlägg ingår i serien ”Politik och medier” och är författat av en företrädare för Centerpartiet.

Inför valet 2010 kommer troligtvis alla partier att mer eller mindre satsa på att synas i sociala medier. Kapplöpningen om vem som syns mest och bäst i traditionella medier kommer med andra ord att kompletteras med ett racerlopp på webben. I dagsläget vågar jag, påstå att Socialdemokraterna leder det loppet.

Jag heter Ulrika Ingemarsdotter och är ansvarig för sociala medier (ett inte helt oproblematiskt begrepp) på Centerpartiet, det innebär bland annat att jag i skrivande stund håller på och ta fram en strategi inför valet. Dessutom coachar jag ett antal nyckelpersoner i partiet med syfte att bättre synliggöra deras digitala närvaro. Lika viktiga som nyckelpersonerna är Centerrörelsens gräsrötter och att bland dem sprida kunskap om webbens potential. Det är därför som jag och Mattias Östmar allt oftare är på resande fot – vi utbildar nämligen just nu Centerpartister runt om i landet i hur det nya medielandskapet fungerar. Både på ett filosofiskt och ett praktiskt plan.

Att vara den som ansvarar för sociala medier i ett parti kan vara oerhört frustrerande. Engagemanget och viljan till att påverka människors vardag till det bättre finns där hela tiden, både bland politiker och bland tjänstemän. Att vara politiker innebär naturligtvis också en vilja att synas och att kommunicera sin politik. Detta skall dock helst göras på arenor med stor genomslagskraft. Och genom att sprida sina ord till så många som möjligt, med så liten insats som möjligt. Att synas på DN debatt är fortfarande högprioriterat framför att sätta sig ner och skriva en bloggpost.

Att pusha ut sitt budskap har fungerat hyfsat i ett medielandskap styrt av ett fåtal aktörer. Så  är inte fallet längre. I en tid när Facebook, baserat på antal användare, skulle vara det fjärde största landet i världen och det finns mer än 200 miljoner bloggar i världen borde det vara hög tid att tänka nytt i jakten på att få folk att lyssna.

En vanlig missuppfattning om de nya mediearenorna är att det som kommuniceras endast utgår från ett egoistiskt, självupptaget och navelskådande perspektiv. Inte sällan hör jag kollegor och medlemmar sucka över självupptagna människor “hon pratar ju bara om sig själv”; “hur intressant är det att läsa om vad xx äter till frukost”. Att papperseditioner och TV endast är envägskommunikation är inget man tycks reflektera över.

Glädjande är att alltfler Centerpartister väljer bloggen som publiceringsverktyg. Många av dessa är föredömen och har tack vare sin blogg skapat en stabil kommunikationsplattform.

Det finns dock de politiker som bloggar, men helst undviker att svara på bloggkommentarer. Det finns de som pushar ut sina tankar på Facebook, men som inte bemödar sig med att lyssna på reaktionerna. Twitter är en enda stor push-kanal för många. Det är häri, vill jag påstå, den stora utmaningen för mig ligger – att få folk att förstå hur det nya medielandskapet fungerar. För när allt kommer omkring är det en helt fantastisk arena att finnas på. Jag har själv lärt känna många roliga, inspirerande och trevliga människor mycket tack vare min förmåga att vara social på nätet. Dessa möten har dessutom ganska snart blivit till möten “i verkliga livet. Fantastiskt.

Öppenhet på webben

Vad är öppenhet på  webben för politiska partier? Det är en fråga jag har fått anledning att återkomma till flera gånger under min tid som ansvarig för sociala medier på Centerpartiet. Jag måste säga att det är roligt att arbeta i en organisation som faktiskt värnar öppenheten i sociala medier. Det innebär bland annat att vi lägger ut dokument på Slideshare, bilder på Flickr och delar vår kunskap med den som vill ta del av den. Det senare syftar på ”webbskolan” på nya plattformen Centernätet, vilken är Centerpartiets öppna mötesplats på Internet.

Dessutom kommer vi inom de närmsta dagarna att ta ett steg till mot öppenhet på webben. Tyvärr kan jag inte säga mer än så i dagsläget.

Projektledaren för Centernätet, Mattias Östmar, och jag har under framtagandet av sajten haft en vision om en öppen och välkomnande sajt. Därför är det glädjande att vi fick Centerpartiets ledningsgrupp med oss, och på sidan står att läsa:

Visionen är att sajten ska vara en portal där de som är intresserade av Centerpartiet ska ha lätt att hitta människor, samarbeta och diskutera politik i en öppen dialog.

Vem som helst är välkommen att skapa en profil och delta på Centernätet. Tanken är att alla som vill ska få möjlighet att blogga här.

Vi kommer inte att styra innehållet på din blogg. Du är däremot personligen ansvarig för innehåll och kommentarer på din blogg. Det som publiceras på respektive blogg kan inte göra anspråk på att vara Centerpartiets officiella åsikt. Det finns en möjlighet för vem som helst att rapportera inlägg som de anser olämpliga. Om någon användare upprepade gånger blir rapporterad kommer vi att kontakta användaren och ha en dialog.

Socialdemokraterna har sin motsvarighet i Netroots, vilket inte är lika öppet som Centernätet utan omgärdas tvärtom av restriktioner för att få blogga där.

Traditionell media om partierna och sociala medier

Ju närmare valet vi närmar oss är min gissning att traditionell media (inte heller ett optimalt uttryck) kommer att skriva mycket om hur partierna använder sig av sociala medier och hur stora de är där. Risken är då att vi hamnar i ännu ett gatlopp, där det gäller att finnas på flest platser, skriva mest tweets, ha flest fans och så vidare. Det viktiga borde istället vara hur partierna använder sig av webben.

Kommer slaget om regeringsmakten 2010 avgöras på webben? Naturligtvis svårt att sia om. I Norge var det i alla fall en faktor som spelade en stor roll. Till mina kära partikamrater vill jag citera Brit Stakston och Niclas Strandh som idogt, under sina utbildningar, säger “Try it. Live it”. Tro inte att en eller ett par personer kan göra underverk – det är mycket upp till dig själv.

Detta inlägg ingår i serien ”Politik och medier” och är författat av en företrädare för Centerpartiet.

12 thoughts on “Gästblogg: Centerpartiet och sociala medier”

  1. Du är min kompis.

    Det är befriande att läsa hur du ser på Centern och SM. Det finns många fegisar som aldrig vågat berätta om sig själva eller sin strategi och som använder SM för att uttrycka detta.

    Mitt problem – ditt parti.

    Reply
  2. Jag hade gärna skrivit något här men jag tycker inte om att bli åsiktsregistrerad.

    Reply
  3. En ofta upprepad “sanning” i sociala medier är ju att det inte är mängden utan kvaliteten på de som följer dig som är det viktiga. Det här kan naturligtvis diskuteras, det hänger ju lite på vad man sysslar med – men i varje fall för ett politiskt parti borde det väl ligga ett egenvärde i att nå så många som möjligt? Jämför Dave Fleets bloggpost för några dagar sedan: http://davefleet.com/2009/11/reach-matters-soci

    Reply
  4. Jag tycker nästan att det är mer intressant att fundera på hur man kan använda sociala medier politiskt på det lokala planet. Våra små trevande försök (miljöpartiet i Gnesta) tycker jag ger en oerhört stor respons, mer än man vågat hoppas på! Jag har t.ex. twittrat från fullmäktige några gånger, vi hade en väldigt het fråga här i höstas som intresserade många. Vi fanns med i den facebookgrupp oroliga föräldrar bildade när ett antal mellanstadier skulle flyttas in till centralorten. Senast idag när jag var nere på vårt lokala ICA träffade jag på en bekant som berättade att hon läst min blogg och tyckte jag skrev så bra om den obefintliga kollektivtrafiken i kommunen.

    Det handlar om små och kanske, sett i ett större perskeptiv, futtiga frågor, men för oss som bor i den här lilla kommunen är det många gånger livsviktigt mer eller mindre, när det handlar om våra barns skola och om hur vi ska kunna ta oss till jobbet.

    Och ibland uppstår såna där härliga ögonblick när en annan politiker från ett annat parti i kommunen debatterar med ett gäng invånare i MINA bloggkommentarer.

    Nu bor jag som sagt i en mycket liten kommun, kanske är det inte samma sak i en stor. Eller så fungerar det ännu bättre i en stor?

    Reply
  5. Nils: Naturligtvis kan det vara viktigt att nå många. Varför tror du att jag publicerar detta inlägg på Mindpark?

    Men det är inte det allena rådande, utan en känsla för målgruppen riskerar man att inte nå någon alls. Och det är här som sociala medier har en stor potential – att nå de det berör. Samt, precis som Dave Fleet, skriver så går vi mot mer personalisering – sociala medier handlar om relationsbyggande till mångt och mycket. I alla fall för mig. Fredrick Federley fick min, och många andras röst, i förra valet tack vare att han byggde relationer till mångt och mycket med hjälp av sin blogg.

    Och att det skulle ligga ett egenvärde i att nå så många som möjligt anser jag vara mer tveksamt. Men naturligtvis är det inte så att det inte finns en tänkt målgrupp även bland de som vill kommunicera med masskommunikation.

    Reply
  6. Kajsa: jag tycker att du sätter fingret på något viktigt: det lokala perspektivet. Det är det jag och Mattias Östmar delvis pratar om när vi utbildar Centerpartister runt om i landet – hur de kan använda sig av bloggar eller liknande lokalt.

    Reply
  7. Kul att du svarade!

    Att det ligger ett egenvärde i att nå så många som möjligt bygger jag på följande uttalande: “Vi har inte nått ut med vårt budskap” som upprepas av samtliga intervjuade politiker som försöker förklara varför valet inte gick som de ville ;-)

    Personligen tror jag att ju fler följare du har, desto bättre, förutsatt att de följer dig av rätt anledningar. Att artificiellt pumpa upp sina siffror, t ex genom att på Twitter slumpmässigt börja följa massor av folk och hoppas att de följer dig tillbaka, är naturligtvis fel väg att gå.

    Vi är egentligen eniga tror jag, ville bara nyansera diskussionen kring antal och kvalitet som ibland kan bli lite antingen eller.

    Reply
  8. “Dessutom coachar jag ett antal nyckelpersoner i partiet med syfte att bättre synliggöra deras digitala närvaro…”
    Politikersnack. Baxa in ett gäng i en för dem främmande miljö och låtsas som om de alltid varit där. Brukar funka dåligt. Som när tandkrämsjesus Hägglund är hemma hos vanligt folk ungefär.

    Reply

Leave a Reply to Nils HolmlövCancel reply