Personifiering och Behavioral Targeting

Inom marknadsföring pratar man en hel del om segmentering, alltså processen att dela in en marknad i mindre delar t ex i demografiska, kulturella och geografiska aspekter. Det kanske fortfarande fungerar i den traditionella företagsekonomin (knappt) men på den digitala marknaden har det förändrats drastiskt.

Den digitala revolutionen kretsar kring interaktion. Inte bara genom knapptryckningar och fysiskt engagemang utan även mentalt.  Vi som användare börjar bli vana av att uttrycka oss själva, våra värderingar och normer på nätet. Exempel kan vara via bloggar, chatt och sociala nätverk. För marknadsförare innebär detta kort sagt att psykografi börjar bli lika viktigt som demografi. Tillgång på information suddar ut mentala gränser och med det också geografiska och demografiska.

Segmenteringsprocessen börjar falla sönder i sin traditionella form. Jag menar en 50 årig muslim på landet kan ju vara lika intresserad av bilar som en 25 årig ateist i stan. Idag handlar det om individsegmentering baserad på pskykografiska likheter snarare än demografiska, geografiska eller kulturella. Det handlar inte om segmentering utan om personifiering och behavioral targeting.

“Fast Behavioral Targeting!? Är inte det en inskränkning och ett intrång i personers privatliv.” Den ännu smartare kanske till och med påstår att det är ett ” intrång i människors mentala person!?”. Sluta gnäll säger jag. Reklam kommer alltid att finnas. Det är väl bättre att du utsätts för reklam och annonsering som faktiskt är relevant?

Och så lite mer läsning för den som vill.

Behavioral Targeting

Behavioral targeting and Video Search Marketing with AlmondNet

A few words on Behavioral Targeting

Behavioral Targeting And Retargeting

Uppdatering: redaktören lägger till en länk till tidigare monsterpost på samma tema ;)

11 thoughts on “Personifiering och Behavioral Targeting”

  1. Jaa du Daniel,
    Nu är ju svenska Wikipedia rätt usel på uppslagsord som hanterar området marknadsförin, (vilket jag skyller på universitetslektorer som inte har vett att låta studenterna utveckla innehållet. mer om det när jag keynotar på en konferens om Wikipedia i november).
    Jag tycker dock INTE att segmenteringsbegreppet är irrelevant. Om du läser wikipediaartikeln du länkar till så står det faktist även “sociekonomiska och psykografiska” variabler. Möjligen så är avsaknaden av beteende i just den artikeln en poäng. Men om du tex hade hänvisat till Magnus Söderlunds bok “Segmentering…” så hade vi fått en mer utvecklad bild av verktyget http://www.prisjakt.nu/bok.php?p=7945

    Däremot är jag benägen att hålla med om behovet av nya segmenteringsvariabler som bygger på det utvecklade medie- och beteendelandskapet. Forrester's flera år gamla “Ladder of participation” är en möjlig utgångspunkt http://blogs.forrester.com/groundswell/2007/04/

    Har tyvärr ingen aning om hur aktuell forskning och utbildning inom marknadsföringämnet hanterar detta. Insikter som jag saknar i mitt liv utanför akademien, där det å andra sidan går fortare ;)

    I alla fulla fall, tack för att du sätter tangenterna på en viktig fråga.

    Reply
  2. I The Facebook Era av Clara Shih beskrivs begreppen hypersegmentering och hyperpositionering det är värt att kolla upp!

    Reply
  3. @ Joakim: Google translate är din vän om du vill ha halva innehållet.

    @Daniel: Personifiering har fungerat i ett antal tusen år. Under de antal tusen åren har vi däremot modifierat och förfinat sättet att personifiera på – i eget syfte – ibland förstås det, ibland inte.

    Helt ärligt förstår jag inte vad du säger når du påstår att “segmenteringsprocessen börjar falla sönder i sin traditionella form”. Argument som argument – en 50-årig muslim tar ett argument som passar personen lika bra som en 25-årig ateist i stan. Eller..?

    Jag förstår när du talar om “behavioral targeting” som lösningen, men “bt” har faktiskt existerat sedan urminnes tider.

    Jag vet att jag kan upplevas som en sann reaktionär, men om du hade läst på hade du vetat att det du påpekar redan finns i grundkursen på argumentationsteori och att “behavioral targeting” enbart är konsultens sätt att sälja in mertid på på ett möjligtvis mer säljbart sätt.

    Reply
  4. Jag menar att traditionell marknadsföring har vilat tungt på hårda variabler som demografi och geografiskt placering i sina målgruppsanalyser. Pskykograi handlar mer om intresse normer och värderingar och tar mer plats inom målgruppsanalysen idag eftersom nätet mer och mer suddar ut skillnader baserade på fysiska gränser, allt t ex geografi. Viss innefattar segmenteringsprocessen redan psykografi men inte så mycket som den bör göra i dagens läge.

    Och ja min vän. Det är just att vara för påläst som är farligt när det kommer till marknadsföring i dagens digitala samhälle. Jag läser mer än gärna men inte på bekostnad av att tappa mitt eget sunda förnuft och kreativitet, två drag som verkligen behövs när gamla marknadsföringsregler ställs på sin spets. Men du får gärna förhöra mig om du vill.

    Reply
  5. Generell argumentationsteori: Sista argumentet är det viktigaste.

    Jag kommer inte att förhöra dig, och jag kan nästan lova att inte någon annan kommer att göra det. :-)

    Det som jag tycker är intressant i din originalpost, är just presentationen av begreppet psykografi. Traditionell marknadsföring har arbetat med hårda variabler (typ: bostad, inkomst, etc.), medan nätmarknadsföring arbetar med mjuka variabler (vad söker du, vem vill du ha tag på [och i båda fallen baserad på dina normer och värderingar]). För att skapa en fungerande beskrivning för dessa mjuka variabler, har vi börjat ta fram begreppet psykografi – och ofta utan att egentligen definiera det närmre.

    Det finns ett antal modeller för just psykografiska frågeställningar som änvänds, och tråkigt nog (åtminstone enligt mig) är rätt många av dessa baserade på bl.a. Jung-arketyper och Myers Briggs, där man ofta talar om personlighet som en konstant i stället för föränderlighet.

    Jag efterfrågar egentligen ett förtydligande av vad du lägger i begreppet psykografi och användningen av begreppets enskilda komponenter.

    Jobbig kommentar på fredagskvällen… :-)

    Reply
  6. hahah nä då inte jobbig, jag ger mig på den efter ett par öl sen så får vi se vilka kreativa tankar som kommer fram :)

    Reply
  7. Jag undrar om man inte kör fast här i något som pedagogiken redan upplevt. En individualisering av läroplanen och vad elever ska lära sig (och hur) ledde ju faktiskt till en situation där vissa fick sina behov tillfredställda medan många barn hamnade i ett limbo av ostyrda projekt, mållös surfande, “bestämma själv vad man vill lära sig”, osv.

    Jag (som f d lärare) ser här vissa tangeringar till det som hände i skolans värld – att man trodde att alla kan få en personlig analys, målsättning, strategi och genomförande – men glömde att då måste det nästan finnas en lärare per elev.

    Så jag ser en resursfråga här – ska man skapa en psykografi över folk så måste det finnas massor av människor som analyserar all fakta som samlas in. Det är reflektionen som behövs och inte en mekanisk sortering av data, i fall man verkligen vill nå in i djupet av människor.

    Det räcker inte med att veta vem man är eller vilken personlighetstyp man råkade bli i Briggs-Myers utan då måste man faktiskt veta också i vilket skede man befinner sig i sitt livsprocess, alltså tajmingen är viktig. Vidare måste man veta vilka pusselbitar som saknas i livspusslet – och rent av om det finns risk för PMS, vabbande eller en viktig anställningsintervju just den dagen/veckan.

    Då börjar vi röra oss i sfärer som t ex vissa pirater har engagerat sig hårt emot – d v s att utomstående ska veta i detalj allt i vårt privatliv. Men sanningen lär vara den att om man tror att man når fram när man gör nästan rätt i en psykografi, så är det billigare och effektivare att inte ens försöka. Och om man vill nå exakt fram – då måste man ha många som sysslar med faktainsamling och analys. Och det blir dyrt.

    Därmed lär den här metoden vara något för de som har råd, de stora. Snart sitter väl staten och kapitalet i samma båt och navigerar bland folket som surfar ;-)

    Reply

Leave a Reply to danielndCancel reply