Social hemkunskap

Idag (22/4-09) diskuterades problemet med ökad fetma i Sverige på Nyhetsmorgon.

“Det är bevisat att ökad beskattning kan minska konsumtionen.”

“Vi måste utbilda barn och föräldrar om vikten bakom bra och hälsosam mat.”

Eller typ något sånt. Först och främst vill jag säga att jag applåderar debatten och båda dessa åtgärderna även jag kan känna att beskattningen baserar sig på ett handlingskraftigare om än kortsiktigare tänk. I slutändan handlar det om att undervisa och upplysa. Det är därför det är otroligt frustrerande för mig att inte sociala medier tas upp som en kanal i detta sammanhanget.

– 65% av svenska ungdomar är medlemmar i ett socialt nätverk. Samma siffra besökte ett socialt nätverk i Sverige bara under dec 2008 (undersökning gjord av World Internet Institute).

– Facebook är det största social nätverket i världen med över 200 000 000 globala användare och 1 000 000 bara i Sverige. Dessutom finns här en bred åldersdemografi och en medelålder som hela tiden växer. Facebook är fortfarande starkast mellan ungefär 18 och 32 åringar men åldern växer som sagt kraftigt. Man når  både ungdomar och vuxna, alltså både barn och föräldrar.

Upp med en statlig storsattsning på Facebook. En profil som ger råd och tips på hälsosamma maträtter, recept, varför de är nyttiga osv. Här kan elever och föräldrar komma med tips, få utbyte av varandra och dessutom kanske själv rösta på nyttiga maträtter som ska serveras i skolmatsalen under en månad per år? Varför inte komma på egna maträtter som kan serveras i matsalen? Dela ut recepten på vad eleverna sitter och slevar i sig i skolmatsalen så att eleverna vet vad de äter och hur man tillagar det. Eller ännu bättre, blogga om det. Kom igen nu, lite kreativitet för guds skull!

Felet med kost och hemkunskapen är att de är ämnen som stannar i skolan när de borde vara en livsläxa. Människor som inte har ett specialintresse för mat tar bara med sig en bråkdel av vad de har lärt sig på hemkunskapen ut i världen. Blir bara informationen tillgänglig och dessutom inkorporerad i elevers och föräldrars vardagsrutiner på olika sätt kommer det att göra en väldig skillnad. Jag är till exempel inte alls överviktig men jag skulle hemskt gärna vilja lära mig att äta rätt, vad som är nyttigt och varför. Det finns otroliga möjligheter med de sociala nätverken idag, däremot finns det snart inga ursäkter för att inte använda dem längre och med det inga ursäkter för att problemen finns överhuvudtaget.

Att vi har de problemen som vi har idag tror jag snarare är ett resultat av att lärosätena och många statliga organisationer är okreativa och helt enkelt inte vet hur man anpassar sitt språk och sina informationskanaler till olika målgrupper. Ni kan inte prata likadant till 15 åringar som till en 50 åring! Detta är en typisk fråga som jag är helt övertygad om kommer att kräva ett generationsskifte och med det ett filosofiskt och psykologiskt skifte i styrelserummen innan vi ser någon verklig förändring.

Lite nyttig inspiration finns på:

Receptcentralen

Smalmat

Nyfiken Vital

Anna Ottosson