Hypotes och vinkel bor granne med halmgubben

Att jobba med en vinkel är självklart för att en text ska bli intressant. Exakt vad som är en vinkel är inte lika självklart. Den här beskrivningen hos Mediemänniskan tyckte jag var bra.

”[vinkel]: Perspektiv på en nyhet. Den infallsvinkel som en journalist väljer att ha på en nyhet. Det anses bättre att spetsa vinkeln, vilket innebär att man gör den tydligare. Det är däremot sämre att hårdvinkla en nyhet, det vill säga att vara på gränsen till att hävda något som inte är sant.”

I den bästa av världar föregås vinkeln av en hypotes. Den är ett antagande man utgår från, och sedan prövar. Så här säger wikipedia:

”En hypotes är ett kvalificerat antagande om verkligheten. En hypotes är normalt bara intressant om man använder den i hypotesprövning eller hypotetisk deduktion, då man kan avgöra om hypotesen gett en sann eller falsk bild av verkligheten.”

Men om man inte prövar ordentligt, eller om man prövar och väljer att bortse från resultatet, så finns risken att hypotesen blir en vinkel – utan att det egentligen finns täckning för det. Och då blir det en halmgubbe istället. Det kallas också för halmdocka, eller straw man argument, och beskrivs så här hos VOF:

”Halmgubbe, ett argumentationsfel eller fult retoriskt knep, som går ut på att man gör en karikatyr av motståndarens ståndpunkt, och angriper den istället för det som motdebattören egentligen står för.”

En granskning kan på många sätt liknas vid en debatt mellan den som blir granskad och den som granskar. Då är det viktigt att hålla koll på argumentationsknepen, inte bara hos ”motståndaren” (läs: medieträning), utan också hos sig själv. Med stor makt kommer stor ansvar.

Jag tror att om granskarna satte sig ner och tittade på sina egna publiceringar skulle de se att det vimlar av halmgubbar. Lösa hypoteser slinker igenom prövningen, blir till vinkel, som blir till sanning – och plötsligt sitter vi alla och pratar om något som har ytterst lite med verkligheten att göra. Där varje ansats till rättning ses som försvar och bortförklaring. Så befinner vi oss på ett sluttande plan.

Jag tror det vore bra för alla om vi utmanade halmgubbarna. Vad tror du?

Foto: creative commons licensed (BY-NC-SA) flickr photo by Sharon Drummond

[blogg1002015 nr=”009″]

2 thoughts on “Hypotes och vinkel bor granne med halmgubben”

  1. Nu klev den gamla matematikern i mig fram och tänkte att nu har du minsann skrivit fel. En vinkel har du i en triangel, ja, t.o.m. tre stycken. Och hypotenusan är ju den längsta kanten i en rätvinklig triangel.

    Men så var det förstås inte. :)

    Reply

Leave a Reply to Susanne Cancel reply